Studiehandledning

Att skriva ett specialarbete

Viktiga punkter vid sammanställning av ett specialarbete eller en undersökningsrapport
För den som väljer att skriva ett arbete om UFO-fenomenet finns många fallgropar. Här ska vi ge några råd som underlättar ett sådant arbete. Använd gärna "Fakta om UFO" som bas för dina fortsatta studier.

1. Ämnesval
- Vilken av UFO-fenomenets alla aspekter vill jag skriva om?
- Kan jag lära mig något nytt av det jag ämnar behandla i arbetet?
- Kan resultatet vara till nytta för någon annan?
Inom den fantastiskt mångfacetterade UFO-gåtan finns en outtömlig källa av perspektiv och områden att välja mellan. Ämnet kallas ofta tvärvetenskapligt, det vill säga att studiet av det sammanlänkar flera olika vetenskaper; ett faktum som snart står klart för den som vill penetrera UFO-problematiken på ett objektivt sätt. Fysik, astronomi, religion, psykologi och etnologi – alla dessa ämnesområden samt ytterligare ett flertal utgör de komponenter som tillsammans bildar UFO-gåtan. Detta bidrar till att den är särskilt svår att studera, men också att den blir än mer fascinerande och spännande.

Det du först bör tänka på är givetvis att välja den infallsvinkel som intresserar just dig. Att i god tid göra detta är tveklöst en grundläggande förutsättning för alla väl genomförda arbeten. Den som tvingas behandla något han/hon finner ointressant kommer troligtvis snart att drabbas av kreativitetsbrist.

Vidare är det nyttigt att tänka över om man kan förmedla något uppbyggligt till såväl sig själv som någon annan. Självfallet kan du göra ett mycket bra arbete om ett ämne endast på grundval av att du finner det spännande. Frågan är emellertid om man ska utgå från en redan existerande personlig övertygelse eller försöka behandla UFO-gåtan så objektivt som möjligt. Om man exempelvis finner det mest sannolikt att UFO-fenomenet orsakas av utomjordiska besökare, ska man då arbeta efter denna riktlinje? Lär man sig något nytt genom en sådan metod? Att fästa sig vid en teori och förkasta alla andra är inte bara ovetenskapligt. Det betyder dessutom att man ger en felaktig bild av fenomenet till läsaren, och inte minst till sig själv. Det bästa är naturligtvis att försöka se på ämnesområdet ur alla perspektiv och sedan dra sin egen slutsats. Om du arbetar efter den principen har du goda förutsättningar att göra ett lyckat arbete om UFO-problemet.

2. Litteraturstudier
- Vilken typ av litteratur behöver jag, och hur hittar jag den?
- Ska jag göra en objektiv analys av innehållet, eller bara referera
till ett givet källmaterial? (OBS! Källkritik!)
Det finns en gigantisk mängd UFO-litteratur på marknaden. Tyvärr är en stor procent av denna av tämligen låg kvalitet. Det mesta som skrivits om ämnet är genomsyrat av ogrundade spekulationer, fanatisk UFO-religion, paranoida konspirationsteorier, faktiska lögner och så vidare. Dessutom är den lätträknade samling av läsvärda böcker som ändå existerar ofta något komplicerad att få tag på. Detta beror i första hand på att mycket få bra UFO-böcker har översatts till svenska.

När du granskar litteratur i allmänhet, och UFO-litteratur i synnerhet, är det av största vikt att du är källkritisk. Som tidigare påpekats är flertalet UFO-böcker fyllda av ofta skickligt kamouflerade osanningar och egentligen helt meningslösa slutsatser. Var därför extra uppmärksam och försök hålla en hälsosam distans till det du läser. Spekulera gärna friskt, men köp inte redogörelser av författare som tror att de har alla svar i förväg. UFO-gåtan är fortfarande inte löst.

Ställ dig bland annat följande frågor när du läser:
Vilka fakta grundar författaren sina slutsatser på? Redovisar han/hon sina källor och går de i så fall att kontrollera? Ger författaren utrymme för andra tolkningar än sin egen? Har författaren gjort förstahandsintervjuer eller återger han/hon bara sådant som står i andra böcker?

3. Precisering, avgränsning
- Motivering av ämnesval och beskrivning av egen inställning.
- Arbetsmetoder (kronologiskt, systematiskt och så vidare.)
- Det är vetenskapligt korrekt att avgränsa sitt ämnesstudium!
För att ringa in vad ditt arbete ska fokuseras på kan du göra en precisering. Då konstaterar du helt enkelt vilken aspekt inom UFO-ämnet du valt att skriva om, och att det är denna som kommer att genomsyra arbetet. Du bör dessutom motivera ditt ämnesval, och gärna också din egen inställning, eftersom dessa två faktorer alltid på ett eller annat sätt påverkar innehållet.

Det är också i detta skede lämpligt att välja arbetsmetod. Om du ämnar göra en sammanfattning av UFO-historik kan det vara klokt att göra en kronologisk framställning, till exempel "UFO-fenomenet från 1947–1997" eller något liknande. Om du skriver om olika typer av UFO-observationer är det givetvis både bekvämt och lämpligt att dela in dessa i olika kapitel (ett för dagsljusobservationer, ett för nattljus, ett för närkontakter och så vidare). Du har då utfört en systematisk framställning, vilken i många fall är den som fungerar mest tillfredsställande.

Även om UFO-ämnet är mycket omfattande måste man inte författa avancerade utläggningar för att skapa ett bra och tankeväckande arbete. Arbeta gärna effektivt, men låt dig inte stressas. Att avgränsa sig är såväl nödvändigt som vetenskapligt korrekt. Det är kvaliteten som bestämmer det slutgiltiga intrycket, inte kvantiteten.

4. Datainsamlingsmetoder
- Sekundärdata genom skrivbordsundersökningar (till exempel litteraturstudier).
- Primärdata genom fältundersökningar (till exempel intervjuer).
En av de avgjort viktigaste kriterierna vid sammanställning av ett specialarbete eller en undersökningsrapport med fokusering på UFO är med vilka metoder man inhämtar information. Den vanligaste insamlingsmetoden är givetvis sekundärdata, det vill säga sådan man får genom att studera litteratur, tidskrifter eller ytterligare av andra personer författade alster. Faran med att okritiskt acceptera vad någon annan har skrivit är speciellt påtaglig inom UFO ämnet (se ovan). Som tidigare nämnts är få områden så infekterade av myter och lögner som just UFO. Dessutom inriktar sig till exempel media i första hand på att förmedla bisarra historier istället för att uppmärksamma den seriösa forskningen, vilket resulterar i att allmänheten får en snedvriden profil av vad UFO egentligen är (vilket vi som sagt inte vet).
På grund av detta rekommenderas att du kritiskt granskar allt du läser och inte accepterar något bara för att det "verkar spännande". För att citera en av UFO-historiens mest framstående forskare, dr. J. Allen Hynek: "Om ni vet svaren i förväg är det inte forskning ni håller på med."

Om det är tidsmässigt möjlig att samla in utgör primärdata, det vill säga förstahandsinformation, det säkraste underlaget. Denna kan exempelvis inhämtas genom intervjuer, korrespondens eller liknande direktkontakt (med en ufolog, en UFO-observatör etc.). Den som har tillgång till primärdata har oftast de mest korrekta och objektiva premisserna att utgå ifrån.

5. Tidsplanering
- Som alltid – planera i god tid.
Om denna punkt finns i själva verket inte mycket att säga mer än att du givetvis bör vara ute i god tid. God planering gör att du hinner hämta in de fakta du behöver för att sedan i lugn och ro bearbeta dem. Många av UFO-gåtans aspekter är märkliga och svårgenomträngliga, varför en hel del tid brukar krävas för att sätta sig in i problematiken. Tvingas du stressa kan resultatet bli allvarligt lidande.

6. Källkritik och bearbetning av data
- Hur vill jag att mina undersökningsresultat ska redovisas?
- Spekulera gärna, men försök vara såväl kritisk och objektiv som öppen!

Hur ditt slutresultat ska presenteras bestämmer du förstås själv, men ofta är det klokt att anpassa redovisningen till den information man ska sammanställa. Kanske passar text med kompletterande bilder/fotografier eller statistiska uppställningar bäst? Granska dina uppgifter och tänk igenom vilket tillvägagångssätt som passar just ditt arbete.

Återigen poängteras behovet av källkritik. Hur viktig sådan verkligen är blir extra tydligt vid studium av UFO-problemet (se tidigare punkter). Många av ufologins främsta forskare spekulerar också friskt, men skillnaden mellan dem och "UFO-fanatikerna" är att de sistnämnda tror sig ha lösningen på i princip kosmos alla hemligheter. Den seriöse UFO-forskaren kan skilja på spekulation och fakta. Man måste vara medveten om fenomenets alla olika hypoteser och tolkningar. Det gäller att inte bli "enögd", det vill säga att klamra sig fast vid en favoritteori och vägra ta del av andra kunskapsvägar. Även om UFO-gåtans lösning till exempel skulle vara psykologisk, är forskningen kring lika viktig för det. Oavsett vad som ligger bakom kan en studie av fenomenet ge en djupare förståelse av oss själva och det universum vi lever i.

Lycka till!
pil Tillbaka till ingångssidan--->